|
Med en högtidlig trumpetfanfar
gick vi scouter in till invigning palmsöndagen 20 mars. Nu skulle
vi äntligen kopplas ihop med Världsförbundscouterna.
Elias gick först med BAS avdelningens fana och efter följde
patrull Björnen och vargungeflocken.
Efter högtidlig avlämning skulle vi avge löftet som vi lärt oss
utantill:
Scoutlöftet:
Jag vill älska min Gud och min nästa,
mitt land och mänskligheten,
i det att jag söker förverkliga
scoutidealen i mitt liv. |
Scouternas valspråk:
Alla hade lärt sig det jättebra. Pojkarna fick det lila
löftesmärket och flickorna fick det gröna löftesmärket.
Vargungarna hade sitt eget löfte som de också kunde utantill
Vargungelöftet:
Jag lovar att efter bästa förmåga,
älska min Gud och följa vargungarnas lag |
Vargungarnas valspråk:
När man gett sitt löfte och fått sitt märke var det dags
att trycka sitt fingeravtryck på vår scoutfana.
Scouterna
avger sitt scoutlöfte |

Vargungarna avger sitt löfte |
Våra finfina hjälpledare Elias, Rebecka och Hanna fick varsin
kåsa. Bella hade visat sin fina träkåsa som hon använder på hajk och
läger. Den var bra att hålla i och väl använd. Men de träkåsor som
hjälpledarna fick var inte riktigt färdiga. De var bara utsågade ur
träbitar och krävdes puts och sandpapper innan de gick att använda.
Så var det med oss scouter också, menade Bella. Vi är inte riktigt
klara från början – utan behöver ibland lite putsas och filas för
att lära oss att leva på bästa sätt. I scoutgruppen så nöts och
blöts man mot varandra – för att bli bättre kompisar och fina
mänskor med bra ideal.
Ingen av scouterna visste vad som väntade sedan. En överraskning!
Alla scouter och vargungar stod i kö och framme i kyrkan stod två
rader med vuxna mänskor. Det var dags för ”Skjutsen”! En scout i
gången fick dyka in i raden med vuxna som höll varandra stadigt i
armarna. Som en båt på höga vågor skjutsades scouten genom kön.
Församlingen skrattade och scouterna var pirriga – hur skulle det
här gå? Men alla barn bars av starka armar – församlingen fick vara
med och ”på riktigt” skjutsa barnen framåt.

När allt hade lugnat sig hade Patrull Björnen fått i uppdrag att
berätta vad de olika scoutidealen var:
Scoutens ideal är att:
- utveckla sig själv som människa
- känna aktning för andra
- hjälpa och tjäna sin nästa
- inse sitt ansvar och sina plikter
- älska och skydda naturen
- vara trofast och pålitlig
- främja vänskap över gränserna
- söka sanningen i tillvaron
Vi avslutade med att sjunga scoutsången och be scoutbönen. Det
var en scoutinvigning vi sent kommer att glömma!
/ Anna – scoutledare

Förbön för scoutledarna
Bella, Anna, Elias, Rebecka, Hanna och Beata
|