Vad händer sen?

Uppbrottets söndag

Matt. 24:36-44
Jesus sade till sina lärjungar:
”Dagen och timmen känner ingen, inte ens himlens änglar, inte ens Sonen, ingen utom Fadern. Ty som det var i Noas dagar, så blir det vid Människosonens ankomst. Under tiden före floden åt man och drack, gifte sig och blev bortgift, ända till den dag då Noa gick in i arken, och ingen visste något förrän floden kom och förde bort alla. Så blir det också vid Människosonens ankomst. Då är två män ute på åkern; den ene tas med och den andre lämnas kvar. Två kvinnor är vid kvarnen och mal; den ena tas med och den andra lämnas kvar. Håll er därför vakna, ty ni vet inte vilken dag er herre kommer. Det förstår ni ju att om husägaren visste vid vilken tid på natten tjuven kom, skulle han hålla sig vaken och hindra honom från att bryta sig in i huset. Därför måste också ni vara beredda, ty när ni minst väntar det, då kommer Människosonen.”

****

Det är två frestelser som möter var och en som försöker förstå Bibelns texter. Den ena är att märka att texten är så komplex att man ger upp från början och inte ens försöker förstå eller tolka den. Den andra är att utifrån en svårförståelig text läsa ut alltför mycket ur texten. Det här gäller inte minst bibeltexter som handlar om det vi brukar kalla tidens slut, ändens tid. Många tolkningar och spekulativa förutsägelser om ändens tid har skapat rädsla och osäkerhet hos människor, en sort andliga skräckfilmer där världen går under, medan vi själva sitter tryggt och tittar på.  

Med boktitlar som Israel vaknar, Lögnprofeter, Kan Nordens folk räddas? och Profetior om Nordens länder ville Folke Thorell, en av församlingens tidigare pastorer väcka människor till insikt om tidens slut. Det var åren efter andra världskriget och fortfarande en turbulent tid när många frågade sig vart världen var på väg.

Pastor David Wilkerson som blivit känd som gängpastor bland kriminella gäng i Brooklyn, New York, och startat rehabiliteringsprogrammet Teen Challenge, kom 1974 ut med boken Synen, en sorts modern kommentar till Uppenbarelseboken, där många anser att han beskriver saker som idag gått i uppfyllelse. Ute i världen var det kalla kriget som kyligast och kan tänkas ha påverkat både Wilkerson och andra. En nyomvänd Bob Dylan skrev mångtydiga låtar om den annalkande katastrofen, medan han i mellansnacket på sina konserter blev mera explicit, med ord och termer lånade av amerikanska domedagsprofeter.

När vi spårar dessa profetior om ändens tid kommer vi till engelsmannen John Nelson Darby som i mitten av 1800-talet utvecklade teorin om Jesu osynliga återkomst, darbyismen, tanken om att de troende kommer att ryckas upp till himlen innan vedermödan. Läran spreds i USA av predikanten Dwight L. Moody och togs till Norden av Fredrik Fransson.

Senare avknoppningar av dylika spekulationer finns i Salem Kirbans roman 666, som jag läste som tonåring, och Tim La Hayes romansvit Left Behind. De handlar om vad som händer när de troende rycks bort från jorden, när mänskligheten drabbas av svåra tider, den så kallade vedermödan. Det är fantasifulla romaner som bygger på en eskatologisk, spekulativ bibeltolkning med rötterna i darbyismen.

Med Tim La Haye hamnar vi sedan in i moderna konspirationsteorier, som att det är det osynliga Illuminatisällskapet som styr jorden. La Haye var också aktiv i den evangelikala konservativa rörelsen Moral Majority som grundades av pastorn Jerry Falwell i slutet av 1970-talet. Denna rörelse blev upphovet till den nationalistiska kristendomsform, vars politiska lobbyarbete kulminerade i valet av Donald Trump 2016.

När vi idag möter konspirationsteorier som QAnon, Illuminati, New World Order, ett stulet val, vaccinmotstånd och annat, så märker vi att det redan funnits en mottaglighet, en jordmån, bland många kristna, som gjort det möjligt för dessa konspirationsteorier att få fotfäste.

Hur kunde det gå så fel? De här lärorna ha ju inte något direkt stöd i Bibeln som vi ser, utan är resultatet av spekulationer som byggt på, förfinats och till och med lett till stridigheter om i vilken ordningsföljd uppryckandet, vedermödan och Uppenbarelsebokens tusenårsrike kommer att ske.

****

Det är därför viktigt att läsa bibeltexterna i sitt sammanhang. Låt oss återvända till Bibeln och dagens evangelietext. Här hittar vi en textväv komponerad av många trådar likt ett partitur bestående av många stämmor som löper parallellt med varandra. När Matteus evangelisten skriver ner det som Jesus sagt använder han kända föreställningar med rötter bland annat i Danielbokens profetior och mustiga symbolspråk. Det var berättelser som lyssnarna kände till och kunde relatera till.

Det är fyra teman som går igen i de senare kapitlen i Matteus evangelium. Och det är inte alltid lätt att veta vilka utsagor som rör vilket tema. En del utsagor gäller de människor Jesus talade till där och då. Varning och hopp. Några gäller församlingen generellt och några gäller de kristnas framtid och hopp.

Jesus undervisar om Guds rike. Guds rike har kommit i och med Jesus. Det finns inom oss och mitt ibland oss. Se omkring er, vad som händer. Tolka tecknen så ser ni att Guds rike är här. Blinda ser, lama går, sjuka blir friska.  

Jesus talar om Människosonens ankomst. Här talar Jesus om framtiden. Ingen vet tid eller stund när det kommer att ske, inte ens Sonen, bara Fadern. Budskapet är tydligt: vaka och be, men akta er för grundlösa spekulationer.

Jesus talar om närhistoriens händelser. Här möter vi profetior om Jerusalems förstöring, den stora krisen, som skedde år 70. En ska ryckas bort av fienden, dödas eller bli tillfångatagen, en annan ska lämnas kvar och överleva. När krisen kommer ska ni fly upp till bergen. Här ger Jesus praktiska råd för alla som med kort varsel tvingas fly undan fienden och katastrofen.

Jesus uppmanar till vaksamhet. Att vaka blir en existentiell fråga, en livshållning. Uppmaningen om att alltid var vaksam är en andlig övning för alla troende. Sedan Kristi himmelsfärd har kyrkan levt i de yttersta tiderna. Sätt därför inte er tillit till det ni har, det ni äger, saker runtomkring er, sätt er tillit till Gud, alltings skapare och upprätthållare.

Att läsa texterna på detta sätt kittlar visserligen inte vår fantasi, men leder till en robust tro och tillit till Gud och hans omsorg vad som än händer.

Text: Jani Edström

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *