GLÄDJE

Andrum 19 juni 2020. Jani Edström

”Hur blir man glad?” Frågan var ärligt ställd. Sjuåringen hade suttit tyst vid köksbordet och funderat för sig själv en lång stund. Mjölkglaset var halvt urdrucket och smörgåsen var orörd. ”Min kompis är alltid glad. Så vill jag också vara.”

Ja, hur blir man glad. Och vad är glädje egentligen?

Hur ska man förklara glädje? Att det inte finns någon glädjeknapp att trycka på när livet suger. Att glädje är mer än en övergående känsla. Att glädje är mera ett sätt att förhålla sig till livet. Att livet kan vara gott trots att man inte skrattar och ler hela tiden.

Men glädje och skratt ska inte underskattas.

He made me laugh (Han fick mig att skratta) förklarar den vackra brunetten på filmduken när hon berättar varför hon föll för sin hjälte.

Ett gott skratt förlänger livet läste jag i de gamla numren av tidskriften Det Bästa under min barndoms somrar ute på sommarstugan. Och ibland kändes det just så när jag satt och fnittrade över ett lyckat skämt. Varmt och behagligt i maggropen. Litet mera liv.

Humor i helgade hyddor var en populär liten skämtbok med roliga berättelser från livet i kyrka och församling. Glädje och humor är underskattat, också i kyrkan.

Kanske är glädje något som infinner sig när vi minst anar det. Som en biprodukt till livet. Som honung. Jag tänker på arbetsglädje, nöjet att dela gemenskapen inför en gemensam uppgift. Eller den glädje som uppstår när någon sett och hört mig, som uppmuntrat efter ett misslyckande eller visat vägen när jag kört vilse.

Jag har mött människor som jag uppfattar som glada människor. De flyttar fokus till det goda i andra, de ser möjligheterna, låter sig inte nedslås av livets begräsningar. De är varken blåögda eller naiva, men de drivs av en varm glädje som smittar av sig. Sån vill jag också vara.

Mitt livs glada människor ler inte och skrattar hela tiden. Men de får mig att bli mera harmonisk och le ibland.

Glädje är en av de så kallade Andens frukter i Bibeln. En frukt behöver tid, sol, värme, näring för att bli till. På liknande sätt är glädje resultatet av en lång process. En process som börjar när vi ger upp sökandet efter omedelbar behovstillfredsställelse och istället låter den livgivande Anden leda oss. Här får vi följa med strömmen, Andens flyt, det nyskapande livets ström. På den resan är stöter på glädje i någon form, förr eller senare.

Glädjen kommer inte ensam. Den hör ihop med Andens övriga frukter som kärlek, frid, tålamod, vänlighet, godhet, trofasthet, ödmjukhet och självbehärskning.

Trons glädje bottnar i tillit. En djup förtröstan på att livet bär, att Livets Gud inte överger. Ingenting kan skilja oss från Guds kärlek i Jesus Kristus.   

Nu har sjuåringen vid köksbordet funderat klart. Åtminstone för den här gången. ”Nu vet jag hur det är. Jag är inte alltid glad men jag känner mig nöjd, i alla fall för det mesta. Det är väl också att vara glad?”

Det här är Andrum med mig, Jani Edström.  

Som avslutning hör vi Mavis Staples och Aretha Franklin sjunga: Oh, happy day, when Jesus washed my sins away.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *