I sin krönika (HBL 10.6) visar Torsten Fagerholm vart en osund och förvriden bibeltolkning leder när den drivs till sin spets och sätts i händerna på ledande politiker. Det vi ser hos USA:s president Donald Trump är resultatet av en lång politisk process, som har återverkningar i många andra länder.
I boken The Power Worshippers beskriver journalisten Katherine Stewart hur en liten grupp kristna nationalister i slutet av 1970-talet beslöt samla det evangelikala kyrkliga fältet kring abortfrågan. Det kortsiktiga syftet var att trygga den statliga finansieringen till rasistiska (endast för vita) utbildningsanstalter. På längre sikt ville man få de troende att rösta fram konservativa politiker till olika institutioner på alla nivåer i samhället som kunde stå upp för så kallade bibliska familjevärderingar. I praktiken innebar detta att motverka jämställdhet och kvinnors reproduktiva rättigheter, ”liberal propaganda” och samhällelig mångfald. Stewart visar hur de teologiska och ideologiska rötterna går tillbaka till den tid då kristna slavägare kunde hänvisa till Bibeln och skapelseordningen.
Idag består den evangelikala rörelsen både av vita, svarta och latinos. Bland dem finns många som tror att de sprider Guds rike genom att rösta i enlighet med de kristna nationalisternas agenda. Argument som ”Vad är viktigare, att rädda ofödda barns liv eller att kämpa för minimilön?” biter på ofta på dem som vågar ifrågasätta.
Till finansiärerna av detta förment kristna, politiska program hör många superrika familjer och släkter. Därför är det inte överraskande att rörelsen betonar pengar och ekonomi. Man menar att Bibeln motsätter sig progressiv beskattning, kapitalskatt och minimilön. Gud sägs förespråka låga skatter för de rika, men endast minimala rättigheter för vanlig arbetskraft. Klimatåtgärder, reglering av affärsverksamhet, finansiering av social trygghet med skattemedel är ”obibliskt” och strider mot ”den bibliska modellen”. En av dem som förkunnar detta evangelium för de rika är Vita husets egen bibellärare Ralph Drollinger.
Trots att en relativt liten grupp kristna nationalister lyckats påverka den politiska agendan i dagens USA finns det många progressiva kyrkor och rörelser, också bland de evangelikala, som står upp för andra värderingar. Afroamerikanska kristna ledare som Al Sharpton blir samlande röster för mångas missnöje och förhoppningar om ett samhälle fritt från rasism och orättvisor.
I likhet med de tidiga kyrkofäder, anabaptister, Leo Tolstoy och Martin Luther King Jr. läser de Jesu budskap, inte minst bergspredikan, som en uppmaning till personligt ansvar och solidaritet med de utsatta. Konsekvenserna av en sådan bibeltolkning syns i kyrkornas arbete bland marginaliserade i USA:s innerstäder och i församlingarnas mathjälpsarbete här hemma.
Jani Edström
Pastor, Helsingfors baptistförsamling