Goda och dåliga ledare
Predikan i Betel, 26.4.2020. Jani Edström
Den gode herden, hette söndagsskoltidningen jag fick som liten. Titeln syftade på Jesus, herden, som tar hand om sina får. Jesus med ett får på sina axlar finns också avbildad på många ikoner, särskilt i östkyrkan. Den gode herden är ett tidlöst motiv. En bild hämtad från en tid och en kultur där fåren ännu kunde ströva fritt omkring. Idag under coronakrisens tid finns det en social beställning på goda ledare och gott ledarskap.
Det sägs att ett folk får de ledare som det förtjänar. Kanske är det sant, åtminstone för en del av folket. Andra tycker att de vore förtjänta av ett annat ledarskap.
Israels folk ville ha starka ledare. Det började med kravet på en kung. Vi vill ha en kung i likhet med andra folk och länder, sa folket. Men jag är er kung, svarade Gud, det var ju så vi hade kommit överens om, eller hur? Jo, men dealen gäller inte längre, svarade folket, vi vill göra upp ett nytt avtal som innehåller en kung. Ok då, svarade Gud genom profeten Samuel, jag ska göra er till viljes. Och så blev Saul smord till kung. Men Samuel fanns hela tiden vid hans sida, som rådgivare och uttolkar av Guds vilja.
Saul var inget bra val. Han såg visserligen ut som en atlet i bästa form, en modern adonis, tatueringarna undantagna. Men hans karaktär och mentala styrka hade stora brister, visade det sig. Han höll inte för trycket. Han hade svårt att ta viktiga beslut, han plågades av mental ohälsa. Tyvärr manipulerades kung Saul både av sina rådgivare och av profeten som skulle vara hans stöd. Tidigare hade profeten varit Guds språkrör med ett stort inflytande över folket. Nu var Samuel tvungen att dela med sig av makten med en instabil kung. Det bådade inte gott. Och det slutade inte väl.
Bibelns beskrivningar av Israels och Judas kungar är ingen smickrande läsning. De flesta beskrivs i negativa termer. Även för dem som inledde bra gick det ofta snett förr eller senare. I början lyssnade de på Guds röst genom profeten och ville folkets bästa. Sedan bländades de av makten, inflytandet, lyxen, kvinnorna och ”gjorde vad ont var i Herrens ögon”, ett uttryck som förekommer ofta i Bibeln.
Inte att undra på att profeten Jeremia i dagens text (Jer. 23:1-4) tar till hårda ord mot ledarskapet i landet.
Ve de herdar som låter fåren i min hjord gå vilse och skingras, säger Herren. Därför säger Herren, Israels Gud, om de herdar som vallar mitt folk: Det är ni som har skingrat mina får och drivit bort dem. Ni har inte tagit hand om dem, men nu skall jag ta hand om er och straffa era onda gärningar, säger Herren.
De allra flesta profeter i Bibeln uttalar sig om samtidens orättvisor. Rika och makthavare kritiseras för att inte bry sig om de fattiga och utsatta. Inte ens kungen och hovet går fria.
Också Jeremia kritiserar ledarskapet i landet. Kungen utövade både ett politiskt och ett andligt ledarskap. Åtminstone var det tänkt så. Kungen omgav nämligen sig alltid med en eller flera andliga rådgivare, profeter. Kung Saul hade profeten Samuel som rådgivare, kung David hade profeten Natan. Den rådgivande profeten kunde komma med hård kritik mot kungen, utan att behöva frukta för sitt liv eller säkerhet. Profetens ord var ju från Gud och inte ens kungen vågade ignorera Guds budskap.
Men så småningom började kungarna ignorera Gud och det förbund Gud och folket hade ingått. Det började också gå inflation i profeternas moraliska omdöme. Allt fler profeter började säga sådant som de visste att kungen ville höra. De som vågade gå emot kungens vilja och den allmänna opinionen riskerade råka illa ut. Profeten Jeremia var en av dem som hamnade i svårigheter när hans impopulära budskap nådde kungen. Men Jeremia sålde inte ut sin moral eller övertygelse, och sedan visade det sig att han hade rätt. Kungens politiska allianser och militära taktik ledde till katastrof.
Jeremias budskap är att landets ledare har mist Guds förtroende när de bara tänkt på sig själva och sina egna intressen. ”Ni har inte tagit hand om dem”, säger Gud. ”Nu ska jag ta hand om er och straffa era onda gärningar”.
Gott ledarskap har väl aldrig varit så viktigt som idag eller ”i dessa tider”, ett uttryck vi ofta använder om coronakrisen. Det känns som om texterna idag också är riktade mot i vår egen tid.
Hur är då en bra ledare?
Första Petrusbrevet 5:2-3 ger några ledtrådar.
Var herdar för den hjord som Gud har anförtrott er och vaka över den, inte av tvång utan självmant, så som Gud vill, inte av vinningslystnad utan av hängivenhet. Uppträd inte som herrar över dem som kommit på er lott, utan var föredömen för hjorden.
Politiska och andliga ledare möter alla liknande utmaningar. Man kan inte tvingas till ledarskap, det måste finnas ett visst mått av frivillighet för den som väljs till ledare. Ledare är man inte för sin egen skull, utan för dem man leder och tjänar. En ledare är inte en herre, utan en tjänare. Störst är den som tjänar, säger Jesus.
Idag har detta ordspråk blivit Störst är den som förtjänar mest eller som syns mest, eller som twittrar mest.
Vad är kännetecknande för gott ledarskap?
En god ledare förmedlar trygghet, inte osäkerhet.
En god ledare håller sig till sanningen och baserar uttalanden på tillgängliga fakta.
Gott ledarskap tar fram det bästa hos oss. Det skapar solidaritet och samhörighet.
En god ledare förskönar inte, utan säger som det är. När de inte vet så säger de det utan att skämmas.
Goda ledare söker lösningar, de skapar inte nya problem. En god ledare är en del av lösningen, inte en del av problemet.
Coronatiden ger otroliga möjligheter att iaktta olika typer av ledarskap. Skalan är omfattande. På plussidan finns det ledare vi gärna har som förebilder. De omges av goda rådgivare och skapar en trygg atmosfär mitt i krisen. De utstrålar trygghet, är balanserade och kommunicerar med alla på lika villkor. De ser också barnen, som är särskilt utsatta när samhället gungar under fötterna.
Så finns det ledare som är vandrande katastrofer och som skapar både rädsla och förvirring så fort de öppnar munnen. De tar inget ansvar, ignorerar fakta och tycks trivas i det kaos som de själva skapat. Som journalisten Naomi Klein skriver i sin bok Chockdoktrinen ger kaos och osäkerhet dessa ledare orsak att stifta lagar som går ut över medborgarnas frihet och som skapar större ojämlikhet mellan rika och fattiga.
Jesus utövar ett annorlunda ledarskap.
När Jesus gör sin ledarskapsutbildning med lärjungarna lär han dem framför allt ansvar och förtröstan. Ansvar för sina handlingar och beslut, förtröstan på Guds kärlek och omsorg.
I Joh. 21:15-19 möter vi en förkrossad Petrus som tvingas ta ansvar för det han gjort. Han har förnekat Jesus för att rädda sitt eget skinn. Tre gånger. Rädslan vann över lojaliteten den kvällen när allt gick sönder och Jesus fängslades. Men tre gånger påminner den uppståndne Jesus om att Guds kärlek består genom allt. Att uppdraget kan förnyas. Tre gånger vill Jesus höra Petrus bekänna det han innerst inne vet. Herre, du vet att jag älskar dig.
Det är på denna självupplevda insikt som Jesus ger Petrus sitt uppdrag. Var en god herde, var en trygg ledare. Det gäller alla som vill följa och tjäna Jesus.
Det är denna insikt som blir klippan i Petrus
ledarskap. Guds nåd genom Jesus Kristus. Jag behöver inte vara perfekt. Gud kan
använda också mig till att leda, som förebild. Trots mina svagheter och
brister. Med mina styrkor och goda sidor.
Jesus använder herden som bild för ledarskapet. Det var en bild som alla kände
till. Ibland går herden framför flocken och leder fåren till rofyllda vatten.
Ibland går herden bakom och manar på. Och ibland går herden mitt i flocken och njuter
av att röra sig tillsammans med fåren. Och så händer det ibland att herden
måste bege sig ut att söka efter ett får som förirrat sig. Så att hjorden kan
bli komplett och gemenskapen fullständig.
Ledarskap kan vara synligt eller osynligt. Var och en av oss har inflytande på någon annan, kanske utan att veta det. Låt oss därför be Gud om vishet och tålamod att i allt det vi säger och gör ledas av den heliga Andens röst. Och finns det någon bättre lista på egenskaper över gott ledarskap än den som Paulus levererar i Galaterbrevet 5:22-23: ”Men andens frukter är kärlek, glädje, frid, tålamod, vänlighet, godhet, trofasthet, ödmjukhet och självbehärskning.” Sådant ledarskap får vi sträva efter oberoende hur mycket inflytande vi har eller hur synligt eller osynligt vårt ledarskap är. Det är tillsammans vi bygger Kristi kropp, församlingen. Det tillsammans vi skapar ett rättvisare och tryggare samhälle. Det är tillsammans vi bygger den framtid vi alla hoppas på. Amen.