Ekumenisk gästfrihet

Gästfrihet är en dygd. Bibeln uppmanar oss att vara gästfria. Änglagäster utlovas till och med ibland. På det personliga planet är det en relativt enkel process att bjuda hem någon. På det mellankyrkliga planet är gästfrihet ibland mera komplicerat.

När kyrkomötet för Evangelisk-lutherska kyrkan för ett par år sedan beslöt öppna vägen till predikstolen och nattvardsbordet för gäster från andra kristna traditioner var det med bästa ekumeniska intentioner för ögonen. På många orter och församlingar, både lutherska och frikyrkliga, är det praxis med både predikogemenskap och gästfrihet vid nattvarden. Syftet med beslutet var ett sätt att försöka minska klyftan mellan teori och praxis och att, kanske för ovanlighetens skull, låta gräsrotsekumeniken påverka de officiella linjedragningarna.

Beslutet riktar sig till personer som regelbundet deltar i den lutherska gudstjänsten, men som i brist på officiella mellankyrkliga avtal om nattvardsgemenskap inte ansett sig kunna delta i det lutherska nattvardsfirandet. Hit hör till exempel familjemedlemmar som tillhör ett annat samfund eller personer som är bosatta långt ifrån sin hemförsamling. Intentionen bakom beslutet är alltså att bjuda in kristna från andra traditioner att en söndag dela nattvardsgemenskapen utan att de fördenskull ska bli lutheraner.

Beslutet kritiserades snart från både katolskt och ortodoxt håll. Man ansåg att gästfrihet vid nattvarden är att föregripa en enhet som inte finns. Gemensam nattvard är för dessa kyrkor den slutliga bekräftelsen på kyrkans synliga enhet. Några mellanlägen accepteras inte officiellt. Katolska och ortodoxa troende avråddes således från att delta i luthersk nattvard.

Reaktionerna i frikyrkorna har varit blandade. Intentionen är det inget fel på ansåg man. Gästfrihet i predikstolen och vid nattvarden tillämpas som sagt redan ibland. Problemet är de villkor som följde med beslutet. Där står att den som ämnar delta i luthersk nattvard behöver godkänna den lutherska nattvarden inklusive läran om realpresens, det vill säga uppfattningen att Kristus är närvarande i brödet och vinet. Å ena sidan blir man välkomnad, å andra sidan förutsätts man omfatta en främmande nattvardslära. Nu har ju inte baptister, metodister och andra frikyrkliga något problem med att Kristus är närvarande i nattvarden, tvärtom. De bara inte definierar Kristi närvaro så explicit som lutheraner.

Lutherska teologer och kyrkoledare har betonat att det är intentionen i beslutet som är det viktiga. Troende från andra kristna samfund är välkomna som gäster vid nattvardsbordet. Som medlemmar av en annan kristen familj är de en given söndag välkomna till samma nattvardsbord ifall de när de deltar i mässan upplever en djup andlig gemenskap med sina lutherska vänner och värdar. Om de däremot tänker bli regelbundna gäster vid det lutherska nattvardsbordet kan det vara skäl att föra ett samtal med den lokala kyrkoherden om vad det betyder.

Text: Jani Edström

(tidigare publicerad)

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *