Teologi och teologiska samtal är inte något som bara teologer får eller kan syssla med. Teologi är något vi alla har eller gör, medvetet eller omedvetet. ”Alla som tillber i ande och sanning är teologer”, konstaterar författaren Peter Halldorf.
När två människor samtalar om tro och livsfrågor blir det förr eller senare teologi. Teologi handlar om vad vi tror på och hur vi lever. Men om glappet mellan tro och verklighet blir för stort behöver vi justera vår teologi eller vårt sätt att leva. När till exempel de första kristna inte upplevde Jesu omedelbara tillkommelse började kyrkan fungera mera långsiktigt och organiserat. Att leva med tanken på ”den yttersta dagen” blev en del av den kristna erfarenheten, inte ett datum som skulle förutspås. Med tiden började man formulera sig mera teologiskt medvetet i brev och trosbekännelser.
Alla har vi någon form av teologi. Vår teologi har formats genom undervisning, studier, livserfarenheter och medmänniskor. Också vår personlighet och våra uppdrag spelar in. Vissa dras till karismatisk teologi, andra till kyrkofäder. En fördjupar sig i konfessionell baptistisk teologi medan en annan efterlyser teologi för den globala kyrkan. Vill man ha klara och tydliga svar blir det kanske apologetik. För en missionär är det viktigt med missionsteologi.
Teologi påverkar också i viss mån hur vi lever och vilka val vi gör. Idag behöver vi en hållbar teologi som hjälper oss att hålla balansen. När tro och övertygelse riskerar bli ”antingen-eller” kan en teologisk överblick balansera upp med ett mera nyanserat perspektiv.
Teologin behöver vara intellektuellt hållbar. Den behöver vara aktuell och relevant för den moderna människan. Den behöver vara själavårdande och förmedla hopp. Den behöver inte erbjuda alla svar, men måste kunna formulera frågor. Vad behöver människor idag? Augustinus behövde ro i sin själ, Luther ville ha Guds oförtjänta nåd, Wesley såg helgelsens möjlighet. Den nordiska frikyrkoväckelsen förenade tro och praktik. Reflektion, bön och inspiration finner vi hos reformationens tredje gren (anabaptister m.fl.).
Idag behöver vi en teologi inte bara för evigheten, utan för livet här.
När vi misslyckas behöver vi en teologi om Guds kärlek, nåd och omsorg. När en anhörig blir sjuk eller drabbas av svårigheter behöver vi en teologi som tröstar och ger hopp. När barnen ställer frågar ska teologin formuleras på deras villkor. När klimatuppvärmningen hotar behöver vi en tydlig skapelseteologi och ett hoppfullt, profetiskt, framtidsperspektiv. Då orättvisor sker behöver vi en teologi som är tydlig när det gäller Guds rättvisa och rättfärdighet.
Att studera teologi är inte ett privilegium för några, utan en nödvändighet för alla som tror. Både pastorer och lekmän har nytta av att studera teologi och borde därför erbjudas teologisk fortbildning med jämna mellanrum.
Teologin ger oss ett språk. Vi behöver återerövra det teologiska samtalet och föra in det i församlingen, låta det höras kring köksbordet, inte vara rädda att kommentera predikan eller gudstjänst. Allas röster ska få höras. Så länge vi tror på Gud är vi alla teologer.
Baptistsamfundets teologiska utskott
Leif-Erik Holmqvist, Mikael Kallman, Jani Edström
(publicerat i MST mars 2019)