Alister McGrath: Vi behöver en helhetsbild av verkligheten
Alister McGrath är cool. I teologkretsar kan han jämföras med vilken popikon som helst och finns listad som en av de tjugo skarpaste teologerna i den engelskspråkiga världen. Inte undra på att det var fullsatt och höga förväntningar i lilla festsalen i Helsingfors universitet då han föreläste 14-15 januari.
McGrath talar om relationen mellan vetenskap och tro, särskilt mellan naturvetenskap och teologi. Hans föreläsningar är små retoriska mästerverk. Hans resonemang är väl underbyggt, resonerande och hans argument tål kritisk granskning.
-Vi behöver en helhetsbild av verkligheten. Vi behöver inse att människan både besitter rationalitet och fantasi, inleder Mc Grath och hänvisar till författaren C.S.Lewis, som likt McGrath verkade i Oxford. Vetenskap och tro är två olika sätt att förhålla sig till verkligheten.
Som ung var McGrath fascinerad av att utforska verkligheten genom ett mikroskop han fått, och som fortfarande står framme i hans arbetsrum. Denna fascination drev honom vidare i en karriär som vetenskapsman och forskare. I det vetenskapliga arbetet i molekylär biofysik lärde sig McGrath att ställa en viss typ av frågor och fick då en viss typ av svar.
-Som människor låter vi oss inte nöjas med de svar vetenskapen erbjuder, förr eller senare börjar vi ställa andra slag av frågor. Vetenskapen är undersökande och svarar på frågor som börjar med ”hur”, medan teologin försöker svara på frågor som ”varför”.
McGrath tar ett exempel. – Tänk er att jag vill koka vatten i en kastrull. En fysiker kan förklara vad som händer när vattnet värms. Men själv vet jag något mera, jag känner till orsaken. Som så många andra engelsmän kokar jag vatten för att göra mig en kopp te. Att vattnet kokar är viktigt och hur det kokar kan utforskas, men varför det kokar just nu vet bara jag.
McGrath menar att vetenskap och tro erbjuder olika fönster genom vilka vi betraktar verkligheten. De existerar på olika nivåer, ställer olika frågor och förväntar sig därför inte heller samma svar. De olika fönstren och nivåerna som vetenskap och tro representerar hjälper oss att förstå verkligheten på ett bredare och djupare sätt. Därför är det viktigt att olika synsätt kan kommunicera med varandra, något som ofta är rätt svårt i dagens läge när den dogmatiska ateismen fått ett allt större fotfäste, också inom vetenskapen.
-Det värsta som hänt dagens vetenskap är åsikten att vetenskap per definition är ateistisk. Men så är det förstås inte. Vetenskap har inget att säga om Gud (non-theistic), vilket inte innebär att vetenskapen skulle stå i konflikt med en gudstro (anti-theistic).
McGrath menar att många ateister är lika fundamentalistiska i sin övertygelse som många kristna som de går i polemik mot. Dessutom representerar de en föråldrad syn på förhållandet mellan vetenskap och tro. Samtidigt kritiserar McGrath också troende (kreationister och andra) som vägrar att accepterar vetenskapliga rön och upptäckter.
-Som vetenskapsman har jag den största respekt för forskningens upptäckter, som kristen och teolog, har jag den största respekt för Guds skapelseverk, kan man sammanfatta McGraths syn.
-Tidigare ansåg vetenskapen att universum inte hade någon början. Idag när forskningen kommit fram till att också universum har en början, blir det naturligare att ta in ett teologiskt perspektiv på universum. Förutom frågor om universums beskaffenhet kan vi ta in frågor om universums syfte och funktion.
McGrath är oxfordkollega med professor Richard Dawkins, den färgstarkaste representanten för dagens nyateism. I boken Illusionen om Gud argumenterar Dawkins för ateismen, inte som vetenskapsman utan som polemiker, genom att använda sig av religiösa nidbilder och utelämnande av fakta. I sin bok Ateismens illusioner avslöjar McGrath Dawkins föråldrade och dåligt underbyggda argument utan att dock nedlåta sig till polemik.
-Vetenskap, filosofi och teologi representerar olika verktygslådor, anser McGrath, men de måste användas tillsammans, med respekt för deras olika användningsmöjligheter. Bara så kan de hjälpa oss att få en så djup förståelse av verkligheten som möjligt. På det sättet kan jag behålla min kärlek för vetenskap och ändå vara troende.
Teologin är ett viktigt fönster mot verkligheten. Genom tron på Gud faller alla bitar på plats. Verkligheten blir både begriplig och sammanhängande.
-Vetenskap och tro behöver mötas och samtala för att kunna berika varandra, avslutar McGrath och får applåder. Encoren kommer när McGrath svarar på några frågor ur publiken som avslutning på framträdandet.
Text: Jani Edström (texten har ingått i tidningen MST)